Jump around

Hoppträningen gick bra. Jag vet inte vem som var tröttast, hästen eller ryttaren;-). Enya var duktig men kanske en aning för pigg. Kan ju bero på att hästen verkligen älskar att hoppa men gör det för sällan. Därför känns det så himla bra att det finns någon som kan göra det med henne eftersom jag inte vill! Däremot får vi nog försöka oss på en klippning om hon ska vara med på fler träningar. När det kommer till mig själv är det väl okej. Jag är orolig och lever i en ständig ovisshet vilket gör mig helt paranoid. Jag försöker vara glad och hoppfull men egentligen är jag totalt livrädd! Jag vill bara kunna slappna av och vara glad, bara lite...

So it is

Jag ska fatta mig kort för jag är så trött att ögonen snart åker igen.

Jag har förslt mig på att rida dressyr på min häst idag. Jag kan väl inte säga att hon ville samarbeta direkt. Men efter att bara ha lullat runt i skogen den sista månaden kanske inte det är så konstigt. Men nu är hon iallafall lite genomriden innan Louise ska låna henne och träna lite hoppning :).

Alltså, jag har ätit så mycket godis de senaste dagarna att jag kommernog snart rulla fram... Inte bra men ack så gott!

NU ropar John Blund :)

Raindrops falling from the sky

Tittar ut genom föntret och verkligen känner hur ridsugen jag är....eller inte. Vädret är ju skittrist, iallafall om man måste vara ute. Men ska hästen hoppa med Louise i morgon får jag nog rida henne idag, annars är risken att hon har en dubbelturbo i morgon ;).
Det är bra att ha någon som hjälper mig att hoppa, jag ser verkligen hur mycket Enya älskar det, men det gör inte jag. Eller upp till 50 cm är väl okej men Enya vill kunna hoppa liiite högre ibland med. Hon är duktig på det min lilla tjej :)

Nej, nu måste jag ge mig iväg, rida i regnet håhåjaja!!




Love you :)

Jag lever (som om inte alla visste det).

Oj det är visst nästan två veckor sedan jag bloggade. Tiden går fort. Jag har helt enkelt inte orkat blogga för jag mår så dåligt fysiskt. Jag har inte ens gått en promenad den sista månaden, jag orkar helt enkelt inte. Detta har tyvärr börjar visa sig på vågen med :-(. Jag kan väl erkänna att en och annan dumlekola och chips har smitit ner i magen med. Så det känns trist. Så om någon tycker jag är mer tråkig än vanligt så beror det på att jag helt enkelt inte mår bra. All energi går åt till att orka rida hästen sen sover jag och nu ska jag sova igen! Dumma,dumma sköldkörtel!

Strike a pose

Fy sjutton vad jag är dålig på att skriva här. Jag har ingen ursäkt, jag är bara lat.
Den enda andra ursäkten skulle väl vara att jag för tillfället inte mår speciellt bra. Men till skillnad från alla andra gånger är det faktiskt fysiskt denna gången.
Fick svar på mina blodprov idag och de såg inte så bra ut precis som jag misstänkte. Nu blir det nya prover i morgon och sedan kan jag förhoppningsvis få lite medicin så jag blir bättre snart.


Enya är igång igen efter sin "vila" och är jättemjuk att rida men knäpp. Det bor spöken i varenda buske och då kan man ta tillfället i akt att hoppa,skutta och takta över vägen. Men ja, så länge hon är glad så är jag glad.

Förresten, jag de en toppenbra födelsedag igår. Tack för alla gratulationer och presenter <3

Leaves are falling.

Hej alla glada höstmänniskor! Visst är det härligt med hösten? Skön temperatur,inga blinningar,och massa vackra löv.
Däremot tycker jag att hösten precis som våren är alldeles för kort och sommaren + vintern alldeles för lång.

Enya har lite vila för tillfället vilket nog är mest jobbigt för mig. Även om det bara rör sig om fyra dagar så går det mig på nerverna. Jag vil ju rida. Idag ska vi iallafall ut och gå en sväng tänkte jag.

Ha en bra dag alla autumnlovers ;)


Var nyfiken <3

Idag har jag sagt farväl till en vän. Ja, det kändes faktiskt så. Jag kan inte riktigt förklara varför men vissa individer man möter får verkligen en speciell plats i ens hjärta och han är en sådan.
Känns dock väldigt skönt att jag hann säga hej då. Nu får han hoppa och skutta och bocka tillsammans med Misan i Trappalanda den lille busen :)

Förutom detta sorgliga inslag så har dagen varit  ganska bra. Lite oro över Enya som för tillfället är svullen och varm i sina framben, dock helt ohalt och ingen puls. Det blir även bättre när man ridit. Men ni som känner mig vet ju hur orolig jag är över allt och att jag alltid är inställt på det värsta. Jag funderar iaf på att låta henne vila i ett par dagar och se om det går ner.

Nu ska jag ta mig orosklump och lägga mig. Det kanske är bra med den här oron, jag är ju aldrig ensam liksom ;)


Rubiks kub

I morgon ska jag till farbror doktorn och lämna blodbrov. Jag förstår inte alls den här sprutfobin som många har. Det känns ju knappt? Mensvärk gör ju mer ont om man ska nämna något exempel. Men jag får väl helt enkelt bara vara glad att jag inte har den fobin. Jag är ju rädd för så mycket annat här i världen!

Idag har jag ridit lite dressyr på min häst. Jag var inte på topp och Enya tyckte det var lite mer jobbigt än vanligt eftersom paddocken var tung. Därför red jag bara i 20 minuter, jag vill ju inte orsaka någon kotledsinflammation eller liknande. Det lilla passet gick iaf helt okej!

Nu måste jag sova, jag ska ju upp 9.00 i morgon, rena rama ottan för mig ;)


Jag vill ha en bebis!

Min häst har blivit så himla duktig. Eller hon har alltid varit duktig men jag känner verkligen att hon har slappnat av på ett helt annat sätt nu än innan. Nu kör det förbi alla sorts fordon även stora och små som låter mycket och hon håller sig lugn, förr var det rena rama rodeon när något lät högt.

Enya känns överlag som en helt annan häst, man känner verkligen att hon litar på mig och jag litar på henne. Härlig känsla! Fina,fina hästen. Hoppas bara hon får hålla sig fräsch många år till.
Hade jag haft möjligheterna hade jag tagit ett föl på henne. Parat henne med en connemarahingst!
Den här t.ex. Poetic justice. Övervuxen connemara på 1.52.



<3



Tänk vilken söt bebis det skulle bli :)



RSS 2.0