Tired

Ibland undrar jag varför jag fortsätter, varför jag inte säger stopp?
Det ligger väl i människans natur att kämpa men hur mycket? 
Jag är trött på att inte få känna det jag borde känna!

Common sense

Jag ska fatta mig kort för imorgon är vardagslivet tillbaka på riktigt med dagis och grejer. Ja jag väljer att kalla det dagis för det har det alltid hetat innan!
Jag blir så trött när det ska ändras på saker och ting!
Det går till överdrift på många plan. Det ska heta hen, tjejer får inte se ut som tjejer och vice versa, får en fotbollsspelande kille en bil så måste en tjej få det också, man får inte ha mörkhyade dockor i disneyfilmer och pepparkakor är grymt farligt! 
Lägg av liksom, när ska det ta stopp?

Självklart ska alla ha samma rättigheter och lika lön för lika jobb men det är skillnad på kvinnor och män det är bara att inse! Vi har olika kvalitéer och styrkor. 
Självklart ska inte rasism uppmärksammas men är det inte lika taskigt med snögubbar då tex?

Nej, lagom är bäst och framför allt ett sunt förnuft! 

Nu blev det långt ändå! 
God natt!

A new way

Jag har egentligen massa bra inlägg att skriva men jag är för lat för att göra det. Bloggar nästan alltid från mobilen och det är så mycket jobbigare att skriva från den.

Jag har vaknat upp från den senaste tidens "ångest-koma". Det är inte helt bra men det går framåt! Det känns otroligt skönt fast det är nu efteråt de fysiska problemen kommer. 
Men nu jäklar ska jag ta tag i mitt liv!
Jag ska motionera mer, äta rätt så det blir minus på vågen, sätta igång hästen otdentligt efter julvilan och vara en mer aktiv mamma som hittar på roliga saker!
Det är inga nyårslöften för jag tror inte på sånt utan det är först nu som jag känner att jag så smått orkar börja ta tag i dessa saker.
Redan i morgon kör jag på med nyttigare mat, ridning och rask promenad med Cajsa! Jag SKA orka!


Pain in the ass

Det hade ju inte varit fel om man kunde somna... Speciellt inte eftersom den lilla söta rödtotten i rummet bredvid kan få för sig att slå upp sina små blå vid sex-tiden!

Min kropp har börjat säga ifrån på skarpen på flera sätt och sömn-problemet är ett utav det. Jag borde ta hand om min kropp bättre! Just nu lider jag dessutom av en magkatarr som inte något biter på och som gör ont ut i bröstet. Det blöder på konstiga ställen och Gud vet vad som händer näst.
Jag behöver sluta stressa, sluta oroa mig och vila. Inte så lätt med djur, barn och kroniskt ångestsyndrom. En månad på vilohem kanske ;)


A new number

Jag skulle vilja veta hur människor tänker och känner. Jag skulle vilja vara mindre orolig och säker på mig själv.
Jag vet att jag är stark, men hur stark?
På ett sätt skulle jag vilja kunna se in i framtiden, på ett sätt inte. Tänk vad man kunde få veta, men vill man veta?
Troligtvis inte!

Det är nytt år (även om det egentligen bara är en ny siffra i almanackan), jag önskar att det blir ett lugnt och skönt år utan massa problem. Önskeakten man ju alltid göra....

L o v e

I love you to much for my own good!

RSS 2.0