Jump around

Hoppträningen gick bra. Jag vet inte vem som var tröttast, hästen eller ryttaren;-). Enya var duktig men kanske en aning för pigg. Kan ju bero på att hästen verkligen älskar att hoppa men gör det för sällan. Därför känns det så himla bra att det finns någon som kan göra det med henne eftersom jag inte vill! Däremot får vi nog försöka oss på en klippning om hon ska vara med på fler träningar. När det kommer till mig själv är det väl okej. Jag är orolig och lever i en ständig ovisshet vilket gör mig helt paranoid. Jag försöker vara glad och hoppfull men egentligen är jag totalt livrädd! Jag vill bara kunna slappna av och vara glad, bara lite...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0