Och ingen utav oss kommer någonsin bli helt fri
Oförstående och oempatiska människor är väldigt tråkiga att stöta på måste jag säga. Jag blir inte ledsen av ointelligenta kommentarer utan mer frustrerad och i viss mån förbannad. Vill man veta något är det fritt fram att fråga för jag är en öppen person men att anta saker och leka expert är bara beklagligt.
Jag gör verkligen allt jag kan för att fly undan verkligheten just nu. Går hemifrån vid nio och kommer hem typ tio timmar senare.
Men det hjälper inte och nu börjar det slå tillbaka på mig. Både tröttheten och ångesten är brutal och tankarna är inte rosenröda direkt.. Livet blir inte bättre än så här och det måste jag acceptera. Att jag ens lever måste i sig anses som ett smärre mirakel.
Jag låg och tänkte på när jag sist kände mig lite lycklig, tror det var i USA för två år sedan. Jag har blivit tvungen att inse att jag inte kan gå vidare mer än såhär, att jag inte kan glömma och släppa. Det är det här eller inte leva alls att välja på.
Det kommer aldrig vara över för mig och tvååker/Varberg kommer aldrig vara säkert för dig. Det spelar ingen roll hur lång tid det går för jag glömmer och förlåter aldrig!
Kommentarer
Trackback
