What friends are for

Jag är besatt tydligen. Man lär sig alltid något nytt så nu vet ni det att om man saknar någon och inte vill förlora en vän utan försöker kämpa för att behålla vänskapen så är man besatt. En gång betydde jag något, nu är jag inte värd ett skit. 
Att jag aldrig bara kan träffa någon som uppskattar mig för den jag är i stället.. Eller alltså jag har ju Sandra och till henne kan jag skicka typ 50 meddelanden per dag haha (hon skulle bara våga bli sur 😜😘) med henne kan jag också bete mig hur barnsligt som helst och hon dömer inte mig. Det är så riktig vänskap ska se ut! Vad ska man med "vänner" till om man inte kan eller än värre inte får prata/skriva med dom? 
Då är det väl inte ens vänskap? 

"Jag önskar att jag hade lika lätt som du att bara inte känna någonting. Jag önskar att du och våra minnen inte betydde något för mig, att jag bara kunde se dig som vilken människa som helst. Det är inte så, du är viktig för mig och jag tycker om dig, mycket. Nu är det dock över och jag måste vidare, framåt och lite mer sårad än innan om det nu är möjligt.  "

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0