Please stop hurting me, my heart is still in pain from the last time.

Jag undrar om någon har en förklaring på varför det är så roligt att såra mig? Sviker mig, tar upp kontakten med mig, sviker mig igen osv. Varför? Är det spännande att se hur mycket jag tål innan jag ger upp eller vad är det? 
Jag vet om att jag är en överkänslig person som fäster mig väldigt lätt vid människor, det i sig gör mig väldigt sårbar. Samtidigt gör det mig på ett sätt rätt unik för har jag väl älskat någon så kommer jag alltid finnas där för honom/henne hur jävla sårad jag än blivit. 
Det är säkert inte så snällt mot mig själv men jag kan bara inte sluta älska människor, det går inte (tro mig, jag har försökt). Jag tänker att jag hatar och nästan vill slå ihjäl någon men sen när kvällen kommer så kommer även tårarna, sorgen och kärleken. 

Nä usch, låt mig få ligga i min säng för alltid tack! 


Beautiful memories is all we have left 💔


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0