At least I'm still able to look myself in the mirror without being ashamed of what i've become
Har varit en helt okej dag idag, sanningen börjar sjunka in och det är dags att lämna en del människor bakom mig. Ibland träffar man bra människor, ibland sämre och ibland stöter man på riktiga rövhål. That's life så att säga.
Därför är det viktigt att hålla fast vid de bra människorna riktigt hårt.
Jag har väldigt svårt för att släppa taget om människor, speciellt sådana som en gång betytt mycket för mig. Jag vill liksom alltid se det bästa hos dom och tro att dom innerst inne vill väl. Nu, efter 32 år har jag insett att det faktiskt finns genuint elaka och egoistiska människor. Sådana måste jag ta avstånd ifrån.
Därför är det denna gången på riktigt, det blir aldrig någon mer gång, inga fler chanser. Jag har gjort mig själv illa tillräckligt och även om jag inte är värd mycket så är jag värd mer än så iaf.
Kommentarer
Trackback
