Love is gone
Förr var Sveriges huvudstad den bästa platsen jag visste. Jag ville åka dit så fort jag fick chansen och väl där så njöt jag av varenda sekund. Jag kände mig så fri och levande där.
Nu däremot hatar jag hela staden. Jag vill inte läsa om den i tidningen, se den på tv, höra folk prata dialekten och tanken på att åka dit är inte det minsta lockande.
Det känns så otroligt sorgligt och tråkigt att min fristad på jorden numer bara får mig att må dåligt. Det känns nästan som att jag förlorat en nära vän.
Förr grät jag när jag var tvungen att åka hem, nu gråter jag för att det stället ens existerar. Och jag som alltid älskat invånarna i staden mår nu fysiskt illa bara jag hör någon prata om en 08:a.
Jag saknar mitt Stockholm men jag hatar det samtidigt och det kommer jag nog aldrig komma över.
Kommentarer
Trackback
