Min vän och jag
Den här helgen kan summeras i en mening, "häst är bäst". Vet inte hur många timmar jag spenderat i stallet, men jag bara älskar det. Det är verkligen det bästa stället på jorden. Att dessutom få tillbringa tiden med två av sina bästa vänner gör det hela ännu bättre.
Överlag har jag mått helt okej faktiskt men emellanåt flyger tankarna iväg. Jag har alldeles för mycket känslor i min kropp. Jag kan inte hur gärna jag än vill släppa taget om alla vackra minnen jag delar tillsammans med den bästa människan jag någonsin mött. Det för inte saken lättare att han helt plötsligt figurerar ständigt i mina drömmar, det har han inte gjort innan.
Jag önskar på ett sätt att jag kunde träffa honom för att verkligen få bevisat för mig att det inte finns ett spår kvar av den bra och fina människan längre. Alla andra inser detta utom jag. I min värld glorifieras han allt som oftast, tragiskt men sant. Han är utan tvekan mitt livs kärlek, men trots detta skulle jag aldrig vilja ha tillbaka honom efter all skada han åsamkat, dessutom med mening!? Nä usch nu blev jag förbannad ist. Karma where are you?
Nu måste jag sova, upp i ottan och fixa nya skor på hästen. Vad gör man inte för de man älskar!bästa
Bästa stället på jorden 💜💜
