Caroline Svensson

Med tanke på hur dåligt jag mår och han vill att jag ska må så borde det vara nog för att jag ska sluta "sörja" och älta. 

Men det ligger så mycket mer bakom än vad någon någonsin skulle förstå. Han var mitt allt i flera år och jag har aldrig tidigare känt mig så älskad. Sedan om jag var det eller inte det kan jag inte  svara på. Jag vet inte om han vet vad älska är, iaf inte den människan han blev efter allt började "stiga honom åt huvudet". 

Var och träffade en psykolog igår efter över ett års väntetid. Men nej det var ju bara ett "konsultationsmöte" så nu blir jag satt i kö igen.... Men eftersom jag redan är så nere på botten så orkar jag inte ens reagera. Ingenting får mig att reagera just nu. Förutom när människor typ säger till mig att jag ska "sluta må dåligt" eller "rycka upp mig" eller "sluta tänk på honom", då blir jag förbannad! Jag är inte efterbliven, hade jag kunnat göra något av de sakerna hade jag jag väl för fan gjort det? Ingen människa vill väl må som jag gör, jag hade gjort vad som helst för att slippa den här skiten. Tyck att jag är gnällig, jag bryr mig inte för ingen kan veta hur någon annan mår innuti, ingen!