Let karma do the job
Ena dagen är jag rosenrasande (älskar det uttrycket så vackert på något sätt) andra dagar är jag så fruktansvärt ledsen. Idag har varit en tyngre dag. Jag tror det är mycket för att det är helg och då blir jag rädd att jag ska behöva se kräket och bli tvungen att slåss för första gången i mitt 32-åriga liv haha 😅
Jag vill verkligen aldrig någonsin i mitt liv se den människan igen. Har man någon gång älskat en människa så gör man inte på det viset. Man låter inte någon medvetet lida om man inte är riktigt sjuk i huvudet och njuter av den makten vilket jag tyvärr tror vederbörande har gjort.
Att bli sårad och lämnad gör ont nog när man älskar någon men det är ändå något man måste acceptera.
Men att dessutom bli ljugen för, utnyttjad och manipulerad när man redan är på absoluta botten det går inte att beskriva.
Ibland önskar jag att jag hade filmat de värsta dagarna i vintras när jag inte förstod någonting. Den ångesten jag upplevde då var det vidrigaste någonsin och att jag fortfarande ligger här och andas är fan ett mirakel. Det visste han och han visste att det var pga honom och att det var han som gjorde fel. Han kommer aldrig kunna andas ut, han kommer alltid få leva med tanken att "tänk om".
Jag vet att han inte har något dåligt samvete varken gentemot mig eller Molly, sådana som han äger inget samvete, men någon dag kommer verkligheten komma ikapp hans lilla drömvärld och då är det jag som sitter där och skrattar :) Jag tror på karma och det har jag alltid gjort!
Kommentarer
Trackback
