Incomplete

Vet inte vad jag ska säga, vad jag ska tänka eller vad jag ska känna. Jag förstår inte mina egna känslor för tillfället. Det är så komplicerat allting, det är komplicerat att leva. 
Jag känner saker jag inte trodde jag kunde känna, jag tänker tankar jag inte trodde jag kunde tänka. 
Jag skulle behöva åka bort. Bara jag i min ensamhet och fundera över vad jag vill med mitt liv. Jag står just nu och stampar i samma ångestdimma dag ut och dag in. Min sjukdom styr mitt liv till 100 %. Det håller inte längre. 

Min dröm är att en dag kunna vakna upp och känna glädje över att det är en ny dag. Att känna mig förväntansfull över vad som komma skall och att vara helt tillfreds med livet. 
Hoppet är det sista som överger människan sägs det och än så hoppas jag. Den dagen jag slutar göra det är den dagen jag gett upp på riktigt. 

Godnatt 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0