Empty room
Den enda person jag verkligen ville träffa idag vill inte träffas mig. Den enda person jag verkligen vill prata med vill inte prata med mig.
Det är ingen överdrift att säga att jag är helt slut. Det är inte heller någon lögn när jag säger att jag faktiskt inte längre ser någon mening alls med livet.
Jag har inga idéer kvar, inga tankar på vad som skulle kunna göra det bättre.
Några är besvikna på mig men tro mig när jag säger att min avsikt aldrig varit att såra eller strunta i någon. Jag orkar helt enkelt inte, jag orkar inte ens ta hand om min häst (tack gode Gud för min underbara medryttare), det har tom gått så långt att jag inte orkar tvätta, äta, städa, duscha som jag borde. Har aldrig varit med om något liknande innan.
Det finns liksom bara delar kvar av mig.
Kommentarer
Trackback
