Massa tankar och känslor.

Jag bara skriver för skrivandets skull. Mår jag bättre av det? Jag vet inte. Jag bara måste få ur mig något. Många av inläggen publiceras aldrig utan bara skrivs för min egna skull. 

Det är lite utan en deja vū upplevelse just nu. Är och hälsar på en vän jag fick på sjukhuset och hon ligger just nu i det rummet som jag låg i för en vecka sesan. En del av mig längtar tillbaka. Tyst, lugnt, ingen press och massa snälla människor. Man hinner tänka, man hinner känna och man kan prata hur mycket man vill pch precis när man vill med personalen som för övrigt är alldeles underbar (nästan alla). 

Jag trodde jag skulle klara mig utan medicin nu, var inne på tredje dygnet utan men jag fick en sån sjuk ångestattack innan att jag förlorade den kampen. 
Jag vet inte vad jag vill med någonting.
FML!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0