Runfatsorun
Det ligger en snarkande Björn jämte mig (Gabriel). Han är trött och det förstår jag, det hade jag med varit.
Jag försöker ladda inför att springa en sväng om en stund. Jag är något så fruktansvärt omotiverad. Men jag måste för jag själv mår skitdåligt över att se ut så här. Dom där jäkla pulvrena smakar inget vidare men vi ger det en chans.
Idag har jag ridit med Sandra en sväng. Det var en lugn och skön tur, precis vad jag behövde. Jag känner mig fortfarande ledsen och sviken men det blir bättre!
Nej, nu är det dags att knäppa en celsius!
Kommentarer
Trackback
