As we go on
Det är inte lätt att veta vilka som är ens riktiga vänner här i världen. Efter den här dagen har jag dock kommit mer till insikt.
Det finns dom som valt att inte stötta mig i allt som hänt det sista året. Det finns dom som skapat egna uppfattningar och utgått från att allt de hört är sant. Det finns tom dom som borde funnits där som istället tryckt ner mig ännu mer genom att anklaga och döma.
Jag har lärt mig mycket om mig själv tack vare allt det här och jag är en betydligt starkare människa idag.
Jag skulle bara önska att människor ville ta reda på hela sanningen innan de skapar sig en uppfattning!
Jag skulle tro att många sitter där framför sina skärmar och tänker att jag är världens elakaste människa och att jag bara sket i Marcus och Molly. Så är dock inte fallet. Marcus är och kommer alltid vara en av mina allra bästa vänner som jag tycker väldigt mycket om. Vi är bättre vänner nu än på många år och även om vi kan bråka stundtals så vet vi ändå att och vart vi har varandra.
Min dotter har jag aldrig skitit i. Jag var där varje dag i början och träffade henne sedan har jag successivt börjat försöka ha henne själv. Marcus har dragit ett jäkligt tungt lass och det är jag väl medveten om och det är något jag alltid kommer få leva med!
Men nu känner jag att det är dags att försöka byta kapitel, att vända blad.
Det finns fantastiska människor i den här världen som ger mig energi, styrka och glädje!
Tack för det <3
