Vad händer med mig,vad händer med oss, vad händer med världen?
Ja, vad säger man? Trots diverse medicineringar och samtal når jag inte direkt några större framsteg, snarare tvärtom.
Ångesten blir allt som oftast övermäktig och jag vet varken ut eller in. Ibland känns det som att jag vill lägga mig ner och ge upp för jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig till. Ska jag vara ärlig så känns det allt som oftast precis just så. Vad mer kan man göra utan att testa alla möjliga sorters rävgift som man stoppar i sin kropp och att gå i terapi?
Jag har slut på idéer och det har läkarna med. Som om inte detta vore nog så har dessutom min mage helt gett upp känns det som. Ont gör det iaf konstant.
Molly är med sin pappa i fjällen och ja, allt känns jävligt motigt! Jag vill kunna ta hand om mitt lilla underverk men det går inte. Så fort hon blir ledsen så känner jag paniken komma, ska det aldrig gå över?
Jag önskar att det bara kunde vända någon jävla gång, att jag kunde få känna glädje. Just nu känns det mest som att jag förpestar livet för alla andra och inte allra minst för mig själv.
Jag vill ha en semla från Ica, men då blir man tjock(are) skit också!
Kommentarer
Postat av: sandra
Kan ju inget om medicin och sånt, men kanske blir bättre utan då? Man har ju hört såna fall.
Ska vi åka på kryssning du och jag? Eller ta oss tillbaka till för några års sedan? Vi kanske rent av ska åka o tittta på Danny o killarna ;)
Trackback
