I try so hard

Trots att jag är helt slut av att ha så ont så har det också varit en väldigt bra dag!

Jag lyckades vakna och gå upp utan att väcka Gabriel. Han vaknade inte ens när jag sjung :p. Det var ju visserligen ett antiklimax men, men det gick bra ändå!

Nu på kvällen har vi varit i väg och haft det gott bara vi två vilket man behöver ibland! Hade jag bara kunnat släppa smärtorna helt för ett tag så hade det verkligen varit helt perfekt! Nu var det näst intill perfekt!

I morgon måste jag gå upp i ottan för att det ska komma någon man och kolla på elementen här.
Jag har redan ångest men jag får tänka att jag kan sova mer sen när han gått.
Eftersom jag inte får så mycket sömn på nätterna så behöver jag de timmarna på morgonen!

I morgon får jag äntligen träffa Molly igen också! Som jag har längtat efter min lilla tjej!
Här är Molly, tre timmar gammal :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0