Stolthet, kärlek och förakt
Dagen har varit ofantligt tuff men ändå innehållit vissa ljusglimtar.
Molly var på BVC idag och allt såg så bra ut så.
Det är roligt för jag tror hon känner igen mig lite nu för hon ser faktiskt glad ut när hon ser mig! Idag skrattade hon nästan så hon kiknade när jag kom. Det kan ju iofs varit för att jag såg väldigt rolig ut också, vem vet:)
Jag har också värdens finaste sambo som stöttar, tröstar och alltid finns där.
Bättre kille finns inte, tack <3
Nu till det negativa, magen och ångesten.
Eftersom jag nu mår sämre än någonsin sedan ett par dagar tillbaka så är magen helt i kaos. Ångesten går ju iaf att dämpa tillfälligt även om den också är oerhört jobbig.
Tänk om jag bara hade fått slippa det här. Det räcker liksom nu, snälla, jag ber!!
Skönt att du är tillbaka i bloggen, det kan vara ett vädigt bra andhål ibland....
Du vet att jag finns för dig! ❤
