Balder

Livet är sannerligen en Berg och dalbana!
Jag är inte arg längre, bara besviken och nu tycker jag mer synd om människor.

Helgen har bestått av mycket Molly vilket är helt fantastiskt! Hon är en helt underbar liten tjej och varje dag händer det något nytt i utvecklingen. Det är så roligt att verkligen känna att jag längtar efter henne och att jag saknar henne! Jag hoppas verkligen det fortsätter på den här vägen nu.

Resten av helgen har gått åt till oro. Inte för någon annan utan för min egna hälsas skull. På onsdag tas första steget mot att få veta och jag är totalt livrädd, i mina ögon finns det bara en sak det kan vara och det är det värsta tänkbara!
Tänk om.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0