Nattliga funderingar

Allt förändras så fort och jag fattar som vanligt ingenting. För bara någon dag sedan kändes allt så mycket bättre. Jag kände mig trygg och glad och omtyckt (!?). Idag känns allt helt annorlunda. . . Jag vet inte vad jag ska göra åt det. Hur slutar man oroa sig för allt? Hur slutar man tro att hela världen tycker illa om en? Framför allt, hur börjar man tro? Tro på att det kanske finns iaf någon som uppskattar mig. Felet ligger kanske i att jag inte uppskattar mig själv, inte alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0