No you wouldn't

Varje gång det blir såhär så undrar jag varför? Varför är jag så dum och hoppas när jag vet hur ont det gör att bli så himla besviken. Varför lär jag mig aldrig att de få gånger jag faktiskt tror att något bra ska hända så gör det inte det. Det är inte ofta jag hoppas på saker, oftast är jag inställd på det värsta men just nu gjorde jag det och just nu gör det så ont i mig att jag bara vill skrika rätt ut!
Vad är det för fel på mig egentligen?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0