Så underbart!

Jag gillar inte skryt och jag brukar undvika det men nu måste jag. Min häst blir bara mer och mer fantastisk och idag var hon så underbar att rida att jag blev tårögd. Hon var mjuk och samarbetsvillig,flyttade undan perfekt för skänkeln och framförallt, hon jobbade ordentligt med ryggen! 
Enya kommer aldrig bli någon dressyrstjärna och inte jag heller för den delen utan för mig är det framstegen som räknas och dom finns där.
Hon är en helt annan häst mot hur hon var innnan och lägg där till en helt underbar personlighet.
Nej, den hästen byter jag inte bort mot 100 Grand prix hästar.

Jag villl också berätta att jag är väldigt glad för en väns skull också. Den hästen kommer bli minst trettio år har jag ju sagt ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0