Caroline Svensson

Jag vill bara vara som alla andra. Ibland undrar jag om det jag ser i spegeln är något helt annat än vad alla andra ser. Kanske ser jag egentligen ut som ett odjur som folk ryggar tillbaka av åsynen utav. Det känns så. Jag kommer aldrig att kunna försonas med mitt förflutna så länge min nutid ser precis likadan ut. Jag känner mig fortfarande som den fula,feta rödhåriga tjejen som ingen vill prata med eller tycker om. Jag undrar hur jag ens kunde tro att det kunde förändras. Naiv, blåögd ja kalla mig vad ni vill men hoppet sägs ju vara det sista som lämnar människan. Men ändå, hur dum får man bli och nu syftar jag på mig själv och ingen annan!