Snyft

Jag har just nu ett svårt anfall av seperationsångest.  Min mobil! Min fina,lilla rosa mobil. Har haft henne i snart 2½ år och abonnemanget har gått ut för längesedan. 
Är rädd för att jag snart måste byta ut henne. Knapparna fungerar inte riktigt som de ska så det blir lite knepiga ord ibland. Min fina mobil har funnits konstant och då menar jag konstant vid min sida sedan den köptes. Hon är aldrig mer än max en meter ifrån mig och är aldrig avstängd. Tänk så många tusentals sms hon har skickat och tagit emot år mig. Hon har alltid fungerat perfekt och batteritiden har hållt sig. Det är som att förlora en vän. Jag får se hur jag gör... kanske behåller jag henne ändå tills hon ger upp totalt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0