Den grymma sidan av hästvärlden
Ojdå, det ser ut som om mina läsare inte tycker att insikter har så stort existensberättigande :P Jaja, de tär upp till var och en.
Jag kommer fortsätta på samma spår idag.
I alla grenar inom ridsporten pågår det oliga former av djurplågeri. Detta är ju naturligtvis inte alla som sysslar med. Men säkra källor visar på att flertalet ryttare/kuskar inom den svenskla eliten använder sig av dessa metoder.
I travsporten använder de gisfösare och ger hästarna el i baken, de syr igen slidmynningen på ston för att de inte ska dra in luft där för då vill de inte springa lika fort, det förekommer även extrema fall där de binder fast hästens tunga för att den inte ska fladdra.
I hoppningen har vi den omtalade "barreringen". Ett exempel på detta är att man preparerar bommarna med olika saker, taggtråd,stålkanter m.m för att hästen ska få ont när den river och därför hoppa högre. De använder sig även av metoden där man precis i landningen smäller till hästen med ett spö på bakbenen för att den ska tycka det är obehagligt och lyfta mer. Inom hoppningen använder man sig även av "kemisk blistring", där man smörjer in frätande medel på hästens ben så att de ska bli mer känsliga och helt enkelt göra riktigt ont om de nuddar bommarna.
I dressyrsporten som ju ligger mig närmast hjärtat använder sig oerhört många kända elitryttare av såkallad HF (hyperflexion). Denna från början holländska metod går till så att man rider hästen så mycket bakom lod att den biter sig i bogen.
Denna träningsmetod används flitigt bla av Edward Gal som blivit så hyllad inom dressyrvärlden.
Är det sådant vi vill se inom ridsporten? Jag tyckte också att ritten som Edward gjorde med sin fantisktiska hingst var
helt magnifik tills jag såg detta klipp.
Även Anky van Grünsven använder sig flitigt av denna metod. Problemet ligger ju i att hästarna får så bra poäng av domarna också.
För er som verkligen vill se vad HF kan göra med en häst så kolla på detta klipp. En välkänd svensk dressyrryttare, kolla blicken och tungan på hästen!
Dags att göra något kanske, eller vill vi att det ska gå till så här?
Jag kommer fortsätta på samma spår idag.
I alla grenar inom ridsporten pågår det oliga former av djurplågeri. Detta är ju naturligtvis inte alla som sysslar med. Men säkra källor visar på att flertalet ryttare/kuskar inom den svenskla eliten använder sig av dessa metoder.
I travsporten använder de gisfösare och ger hästarna el i baken, de syr igen slidmynningen på ston för att de inte ska dra in luft där för då vill de inte springa lika fort, det förekommer även extrema fall där de binder fast hästens tunga för att den inte ska fladdra.
I hoppningen har vi den omtalade "barreringen". Ett exempel på detta är att man preparerar bommarna med olika saker, taggtråd,stålkanter m.m för att hästen ska få ont när den river och därför hoppa högre. De använder sig även av metoden där man precis i landningen smäller till hästen med ett spö på bakbenen för att den ska tycka det är obehagligt och lyfta mer. Inom hoppningen använder man sig även av "kemisk blistring", där man smörjer in frätande medel på hästens ben så att de ska bli mer känsliga och helt enkelt göra riktigt ont om de nuddar bommarna.
I dressyrsporten som ju ligger mig närmast hjärtat använder sig oerhört många kända elitryttare av såkallad HF (hyperflexion). Denna från början holländska metod går till så att man rider hästen så mycket bakom lod att den biter sig i bogen.
Denna träningsmetod används flitigt bla av Edward Gal som blivit så hyllad inom dressyrvärlden.
Är det sådant vi vill se inom ridsporten? Jag tyckte också att ritten som Edward gjorde med sin fantisktiska hingst var
helt magnifik tills jag såg detta klipp.
Även Anky van Grünsven använder sig flitigt av denna metod. Problemet ligger ju i att hästarna får så bra poäng av domarna också.
För er som verkligen vill se vad HF kan göra med en häst så kolla på detta klipp. En välkänd svensk dressyrryttare, kolla blicken och tungan på hästen!
Dags att göra något kanske, eller vill vi att det ska gå till så här?
Kommentarer
Postat av: Emme
ush, det så hemskt...
Trackback
