Hej hej, hemskt mycket hej!
Jag blev lite fundersam igår. Varför ska man vara "vänner" på Facebook om man inte ens vill heja på mig när man möts i verkliga livet? Jag brukar i alla fall heja på mina vänner, men vem vet tiderna kanske har förändrats så radikalt att man inte hejar på sina bekanta längre? Från och med nu ska jag ta bort alla på min Facebook som inte har vett nog på att hälsa!
Idag har jag ridit lite dressyr för första gången på en månad. Först var Enya stel och kände för att hänga i bettet vilket inte jag tyckte var en dra idé alls men efter lite övergångar och förvänd galopp så blev hon fin fin att rida! Då skulle jag kunnat sitta där i en timma till och bara njuta.
Håll tummarna i morgon för då är det en stor dag!
Upp och hoppa
Tack för alla peppande kommantarer angående dessa energi-tjuvar. Skönt att vet att det inte bara är jag som har sådana runt omkring mig även om jag såklart hade föredragit att de inte existerade alls.
Nu är det måndag igen och den här veckan är så fullmatad med olika saker att jag känner mig stressad av bara tanken. En del spännande och skrämmande saker, men det är bara att bita ihop så fixar sig väl det med.
Nu ska jag ta tag i dagen och åka till stallet. Blir nog en ridtur med Sandra och Carmen.
Ha en bra dag alla snälla människor ;)
Spar på energin!
Jag har haft en bra dag idag. En jättemysig uteritt och så träffade jag trevliga människor och djur i stallet. Däremot kan jag inte riktigt slappna av för det finns riktiga "energi-tjuvar" i min närhet. Hur gärna jag än vill ignorera dom och helt enkelt bara glömma deras existens så sitter det ändå där i bakhuvudet och gnager. Det upptar till och med min tid så mycket att jag spenderade en timma in på småtimmarna med att fundera och fördöma dessa människors beteende.
Jag förstår inte vitsen med att vara otrevlig och tro att man skulle vara bättre än någon annan. Det är väl mycket bättre att vara ödmjuk och hjälpsam? Nej,nu får jag ta mig samman och tänka på de fina,roliga och speciella människor som jag faktiskt har i min närhet.
Det finns förresten ett bra ordspråk som passar in på dessa energi-tjuvar, faktiskt i dubbel bemärkelse. Nämligen "stor i orden, liten på jorden" ;-).
Lost somewhere over there
Just nu är jag till råga på allt också inne i en "ingen tycker om mig-period". Jag har sådana perioder från och till utan att jag egentligen vet varför. Det bara känns som om hela världen är emot mig och avskyr mig. En sak har jag dock gjort bra, jag har nämligen kommit på alldeles själv hur man byter rad om man bloggar från mobilen. Det ni, det är high tech;-)
A little bit happier
Enya är glad och pigg och har varit lika fräsch efter hoppträningen som innan. Jag var lite orolig över att hon skulle vara väldigt trött och mer stel i bakkärran men det verkar inte så. Däremot har hon fått hemska skav av sadelgjorden bara för att dumma jag bytte till en i läder. Nu gjorde jag ju detta för att vara snäll för att den vanliga behövde tvättas men det blev som sagt var inte så bra :(. Jaja, man lär sig av sina misstag!
Idag har vi haft finbesök i stallet utav enyas ägare och hennes dotter. Jag slutar aldrig att förvånas över hur fantastiskt snäll den lilla hästen är. Åhhhh,,,vad jag är glad att jag har henne, nu blev jag sugen på att åka dit och bara borra ner min näsa i hennes mjuka päls men det får nog vänta tills i morgon!
Här kommer några bilder på mig och Enya från Km:et.
,
Visst är hon fin!
Jump around
So it is
Jag har förslt mig på att rida dressyr på min häst idag. Jag kan väl inte säga att hon ville samarbeta direkt. Men efter att bara ha lullat runt i skogen den sista månaden kanske inte det är så konstigt. Men nu är hon iallafall lite genomriden innan Louise ska låna henne och träna lite hoppning :).
Alltså, jag har ätit så mycket godis de senaste dagarna att jag kommernog snart rulla fram... Inte bra men ack så gott!
NU ropar John Blund :)
Raindrops falling from the sky
Det är bra att ha någon som hjälper mig att hoppa, jag ser verkligen hur mycket Enya älskar det, men det gör inte jag. Eller upp till 50 cm är väl okej men Enya vill kunna hoppa liiite högre ibland med. Hon är duktig på det min lilla tjej :)
Nej, nu måste jag ge mig iväg, rida i regnet håhåjaja!!
Love you :)
Jag lever (som om inte alla visste det).
Strike a pose
Den enda andra ursäkten skulle väl vara att jag för tillfället inte mår speciellt bra. Men till skillnad från alla andra gånger är det faktiskt fysiskt denna gången.
Fick svar på mina blodprov idag och de såg inte så bra ut precis som jag misstänkte. Nu blir det nya prover i morgon och sedan kan jag förhoppningsvis få lite medicin så jag blir bättre snart.
Enya är igång igen efter sin "vila" och är jättemjuk att rida men knäpp. Det bor spöken i varenda buske och då kan man ta tillfället i akt att hoppa,skutta och takta över vägen. Men ja, så länge hon är glad så är jag glad.
Förresten, jag de en toppenbra födelsedag igår. Tack för alla gratulationer och presenter <3
Leaves are falling.
Hej alla glada höstmänniskor! Visst är det härligt med hösten? Skön temperatur,inga blinningar,och massa vackra löv.
Däremot tycker jag att hösten precis som våren är alldeles för kort och sommaren + vintern alldeles för lång.
Enya har lite vila för tillfället vilket nog är mest jobbigt för mig. Även om det bara rör sig om fyra dagar så går det mig på nerverna. Jag vil ju rida. Idag ska vi iallafall ut och gå en sväng tänkte jag.
Ha en bra dag alla autumnlovers ;)
Var nyfiken <3
Känns dock väldigt skönt att jag hann säga hej då. Nu får han hoppa och skutta och bocka tillsammans med Misan i Trappalanda den lille busen :)
Förutom detta sorgliga inslag så har dagen varit ganska bra. Lite oro över Enya som för tillfället är svullen och varm i sina framben, dock helt ohalt och ingen puls. Det blir även bättre när man ridit. Men ni som känner mig vet ju hur orolig jag är över allt och att jag alltid är inställt på det värsta. Jag funderar iaf på att låta henne vila i ett par dagar och se om det går ner.
Nu ska jag ta mig orosklump och lägga mig. Det kanske är bra med den här oron, jag är ju aldrig ensam liksom ;)
Rubiks kub
I morgon ska jag till farbror doktorn och lämna blodbrov. Jag förstår inte alls den här sprutfobin som många har. Det känns ju knappt? Mensvärk gör ju mer ont om man ska nämna något exempel. Men jag får väl helt enkelt bara vara glad att jag inte har den fobin. Jag är ju rädd för så mycket annat här i världen!
Idag har jag ridit lite dressyr på min häst. Jag var inte på topp och Enya tyckte det var lite mer jobbigt än vanligt eftersom paddocken var tung. Därför red jag bara i 20 minuter, jag vill ju inte orsaka någon kotledsinflammation eller liknande. Det lilla passet gick iaf helt okej!
Nu måste jag sova, jag ska ju upp 9.00 i morgon, rena rama ottan för mig ;)
Jag vill ha en bebis!
Min häst har blivit så himla duktig. Eller hon har alltid varit duktig men jag känner verkligen att hon har slappnat av på ett helt annat sätt nu än innan. Nu kör det förbi alla sorts fordon även stora och små som låter mycket och hon håller sig lugn, förr var det rena rama rodeon när något lät högt.
Enya känns överlag som en helt annan häst, man känner verkligen att hon litar på mig och jag litar på henne. Härlig känsla! Fina,fina hästen. Hoppas bara hon får hålla sig fräsch många år till.
Hade jag haft möjligheterna hade jag tagit ett föl på henne. Parat henne med en connemarahingst!
Den här t.ex. Poetic justice. Övervuxen connemara på 1.52. 
<3
Tänk vilken söt bebis det skulle bli :)
Warning, the red bitch is on fire!
Just nu finns det två saker som stör mig allra mest.
Det ena är orättvisor. Varför tror vissa personer att de inte behöver följa regler? Varfär tror de att de är förmer än oss andra? Det får iallafall mig att se ner på personen i stället. "Stor i orden med pytteliten på jorden".
Sedan får man tydligen inte uttrycka sina åsikter heller, iallafall inte om de är negativa.... Det är också orättvisa på hög nivå
Det andra är rövslickeri. När samma människa ena stunden står och beklagar sig över hur saker och ting är och hur människor beter sig, för att nästa stund formligen slicka röven på samma personer. Äckligt vad ordet.
Jag har snart nått min bristningsgräns och ni som känner mig väl vet att när jag blir arg så blir jag så in i helvete förbannad att jag inte vet vad jag ska bli av. Snart är vi där, mycket snart.....
Back on track
Först var jag och Matilda och gjorde våra hästar trötta i militärbacken. De var duktiga och nöjda.
Sedan på kvällen var vi hemma hos Sandra för hon fyllde år. Hon bjöd på jättegod paj och tårta + att hennes katt underhöll på sitt allra bästa sätt.
Det är roligt att gå bort ibland, man känner sig nästan lite omtyckt ;)
Idag står det inhandling av hästmat på schemat och en ridtur med Sandra (hoppas jag).
Undrar förresten vart den strålande solen är som utlovades? Fast jag klagar inte för det är höst <3
Live your own life
Jag har verkligen inget att skriva om för jag är så trött, trött,trött på dumma, oempatiska och rövslickande människor. Man kanske skulle bosätta sig i skogen med Marcus,hästen och katterna och aldrig mer träffa någon. OCH framförallt där det inte finns någon täckning på mobilerna så folk inte kan ringa och tjöta och ställa en massa krav hela förbannade tiden!?
Men då måste jag ju sluta handla på Bergendahls och det vill jag ju inte.
Jo förresten,Matilda är bra. DET måste jag ju skriva :)
Här är ett foto på henne från dagens äventyr! Matilda var väldigt faschinerad av brandmännen och deras utrustning ;)
KM 2011
Jag är oerhört stolt över "min" fina lilla häst. Hon gör precis det jag ber henne om och hon VILL verkligen. Dessutom verkar hon tycka det är skitkul att visa upp sig!
Åh, vad jag älskar den lilla hästen <3
Piss i motvind
Man kanske helt enkelt bara skulle skippa det hela, finns ju flera anledningar till att göra det...
Annars rullar livet på. Viktminskningen går inget vidare just nu för jag orkar helt enkelt inte ta tag i att träna. Jag rör på mig ungeför varannan dag och äter i princit det jag känner för. Därför så står det still på vägen, kanske tom lite +. Men just nu har jag annat att tänka på så jag skiter faktiskt i det!
Step up
Jag är förresten alltid matt mer eller mindre.
Vad ska jag skriva om liksom? Min häst, min längtan till Stockholm, min irritation över människor som utnyttjar andra, min frustration över människor som lägger sig i våra liv? Jag vet faktiskt inte, vet inte om jag orkar lägga ner någon energi på det överhuvudtaget.
Nej, jag tar min man i handen och går en promenad i stället :)
