Only time will tell
Jag har nog inte vågat ellet velat känna efter den sista tiden. . .
Jag gick in på min You tube innan och kollade på mina klipp på Misan. Fy satan vad ont det gjorde. Alla känslor bara vällde fram och jag ville bara skrika. Jag har förträngt allt länge,vägrat att känna efter. Jag har inte tittat på en enda bild på henne på säkert ett halvår, jag har inte slängt en enda utav hennes saker heller för det går bara inte.
Sanningen är den att jag saknar min lilla häst något fruktansvärt, jag är så arg på denna orättvisa värld att jag bara vill spy.
Till alla er som säger att jag är så stark, det är jag inte egentligen, jag bara förtränger allt.
Jag klarar inte ens av att lägga ut en bild på henne i inlägget för då finns risken att jag bryter ihop. Hur stark är man då?
Livet är inte rättvist.Det har både du o jag fått erfara. Jag känner precis samma som dig. jag kan inte kolla på bilder på picazzo än det är snart 7år sedan och jag tror tyvärr aldrig jag kommer det. Och visst alla säger vi är såå starka men det är vi nog men ibland får man vara ledsen och tycka det är förjävligt. det är nog vår styrka att vi kan visa känslor. Kram på dig och jag tänker på dig varje gång jag kör till stallet.madde
vad lustigt... jag lånade papppas mobil igår som jag har nu , som jag haft innan. Där var en gammal bild på Misan <3
Tror nog att du är stark....Att kunna ta tag i saker, få dom gjorda....Att "unna sig" att få bli jättesledsen att sakna så hjärtat brister sen räta på sig och gå ut bland folk och vara "sig själv". Det är styrka.....:)
Styrkekramar till dig...:)
