Sick'n tired of standin' alone
Livet är svårt, människor är svåra.
Även om man glidit runt genom livet på ett bananskal så kan man försöka tänka sig in i någon annans situation.
Jag har många svåra beslut att fatta för tillfället. Stora beslut. Vissa kan få större konsekvenserän andra.
Det är det värsta med att vara vuxen, alla beslut som ska tas på egen hand. Jag önskar att någon helt enkelt kunde ta alla svåra beslut åt mig. Det hade varit något.
Jag har ju som sagt var ingen häst just nu och har inte ridit ordentligt på över en månad och inte suttit på en häst på fyra veckor. Det är blandade känslor. Nu i detta kalla vädret är det inte superlockande att ha häst. Men jag saknar gemenskapen med vissa i stallet. Jag saknar att ha en varm och mjuk kompis att borra in min näsa i. En kompis som alltid finns där och inte sviker.
Vi får se hur det blir med allt. På ett sätt är det oerhört lockande att packa sina saker och flytta till en ny stad och börja om på nytt. Vad är det som håller oss kvar här i den här gudsförgätna hålan egentligen?
