Sadness

I morgon blir det jag som ringer och beställer en tid hos läkaren, så här kan man inte må! Nu får det vara nog!

Idag har det hunnits med en uteritt på Soraya. Sandra var snäll och lånade ut sin mörka,glänsande springare så lillasyster linnea kunde följa med. Det gick bra,Soraya skötte sig men nervös är hon. I morgon väntar det ett pass på ridbanan igen, får se hur detta går.

I natt drömde jag om Misan. Det är första gången sedan hon dog konstigt nog. Tack och lov för det! Drömmen var så verklig och idag har saknaden varit större än någonsin. Jag kommer aldrig hur mycket jag än letar hitta en lika personlig och godhjärtad häst som hon var. Hon kommer för alltid att äga en stor del av mitt hjärta.
Just nu saknar jag allra mest att bara hålla om henne och borra in mina näsborrar i hennes tjocka brunbjörnspäls. Älskade lilla häst, varför blev det just du?


Misan för ett år sedan iklädd favoritpyamasen som hon även fick med sig som täcke i Trappalanda


Kommentarer
Postat av: Carmen

Misan fattas oss :(

<3

2009-10-07 @ 05:44:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0