Knark och ironi
Hörde en intressant intervju på P3 innan ikväll. Sanna Bråding, ni vet hon som spelade Tanja i Tre kronor!? Hon har tydligen åkt dit för knarkinnehav och ska sitta inne i en månad. Inte för att det kanske är en så stor grej men det var saker hon berättade och hur hon sa de på. Hon förklarade så innegående om hur det var att ha olika beroenden och hon hade verkligen haft alla olika sorters. Hon tog inte droger för att bli hög och gå ut och festa runt på Stureplans innekroger utan för att fly undan och slippa känna. Jag kan förstå henne så väl. Jag har aldrig använt mig av sådana allvarliga saker utan det har alltid varit mat. Jag kommer så väl ihåg när jag var liten och hade ångest på kvällarna. Jag smög mig ner i köket och bara åt, jag kunde äta hur mycket som helst och det var underbart, i alla fall för stunden.
Nu när jag är äldre klarar jag av att hantera detta på ett mycket bättre sätt, men jag kan fortfarande känna hur underbart det är att verkligen trycka i sig en massa choklad, ångesten lättar men det blir ju mycket värre efteråt då det dåliga samvetet kommer i stället.
Idag har i alla fall varit bra mycket bättre än i går. Det finns fortfarande människor som gör mig fruktansvärt illa och frågan är om de ens förstår det själva, jag tror faktiskt inte det. Det går ju inte att påpeka det för dom heller. Men tiden läker ju alla sår sägs det, får hoppas på det! Det är konstigt för hade det inte varit för just den här saken så hade jag faktiskt mått ganska bra just nu, bättre än på mycket länge.
Nu när jag är äldre klarar jag av att hantera detta på ett mycket bättre sätt, men jag kan fortfarande känna hur underbart det är att verkligen trycka i sig en massa choklad, ångesten lättar men det blir ju mycket värre efteråt då det dåliga samvetet kommer i stället.
Idag har i alla fall varit bra mycket bättre än i går. Det finns fortfarande människor som gör mig fruktansvärt illa och frågan är om de ens förstår det själva, jag tror faktiskt inte det. Det går ju inte att påpeka det för dom heller. Men tiden läker ju alla sår sägs det, får hoppas på det! Det är konstigt för hade det inte varit för just den här saken så hade jag faktiskt mått ganska bra just nu, bättre än på mycket länge.
Kommentarer
Trackback
