No different from yesterday
Vilken dag det här har varit, hur mycket tårar får det plats i ett huvud egentligen och hur många känslor kan man egentligen känna?
En sådan dag har det varit.
Alla tror säkert att allt är så mycket bättre nu men det är det inte, jag är bara väldigt bra på att spela teater, fejka ett leende och låtsas att allt är bra liksom. Sanningen är långtifrån det.
Jag tänker fortfarande på det 100 ggr om dagen minst och jag gråter iaf en gång om dagen. Ångesten kanske inte är lika påtaglig just nu men smärtan är det. Tänk om jag bara kunnat få ett svar vad mycket enklare allt varir då.
Jag har iaf bestämt mig för att leva ensam i livet, det blir bäst så.
Gud vad jag saknar min dotter, hoppas hon mår bra. Måste sova nu, har snor i hela huvudet....
God natt
