Letting go
God kväll! Här ligger jag, samtalar med en av mina bästa vänner i telefon och har ångest som vanligt. Tänk att en enda person kan orsaka så mycket lidande, helt otroligt!
Jag är ledsen och så himla rädd, jag är så rädd för att allt kommer vara över på riktigt snart. Det skrämmer mig något otroligt! Samtidigt så känner jag att den enda personen som kan stoppa det är inte det minsta intresserad av att göra det. Den bryr sig inte om jag försvinner för gott. Då börjar man ju fundera på om man helt enkelt ska låta personen få som den vill, att låta h*n vinna matchen liksom.
Tåls att tänkas på!
Nu ska jag försöka mig på att få lite sömn!
Kommentarer
Trackback
