Say what?!

Går och lägger mig, lite trasigare, lite mindre på jorden.
Har idag på flera sätt märkt av svek och empatilöshet på en helt ny nivå.
Vissa säger jag är stark, jag säger jag är feg. Det beror på hur man ser det.
Jag är i vilket fall slut som artist som det så fint heter. 

Även om jag uppnått en personlig seger idag så känner jag mig som en stor förlorare. Jag vill bara kunna le igen, ska det vara så svårt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0