Cheers

Jag känner mig så blåst! 
Jag är nog bland den mest godtrogna person man kan hitta. Jag vill alltid tro gott om människor.
Om och om igen får jag det bevisat för mig att man inte ska det.
Varför låter jag mig själv bli utnyttjad gång på gång? 
Jag tycker om att hjälpa till, att ställa upp på olika saker och att göra människor glada. Dock förväntar jag mig omtanke och respekt tillbaka och det är där det brister! Vissa (många) människor har inte det i sig alls utan tänker bara på sig själva. 
Jag blir både sårad, besviken och förbannad. 
Jag tror dock på karma!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0