The truth and nothing but the truth

Jag vet att jag kommer få många reaktioner efter det här inlägget, men jag vill berätta sanningen. Jag följde mitt hjärta, även om det kanske skedde vid den absolut sämst valda tidpunkten i mitt liv.
 
Marcus och jag hade ett tag innan Molly föddes pratat igenom vårt förhållande och var överens om att det kanske var bäst att gå skilda vägar. Kärleken fanns inte där mellan oss längre och jag hade dessutom börjat få känslor för någon annan. Tanken var dock att att vi skulle bo ihop i ett par månader och ta hand om vår lilla tjej tillsammans men så blev det inte..
Förlossningen, bb-vistelsen och framför allt de första dagarna hemma är det värsta jag upplevt och jag önskar verkligen att man kunde radera ut dessa minnen ur min hjärna för jag kan inte ens tänka tillbaka på det utan att känna paniken växa inom mig.
Två veckor efter Molly föddes gick jag in i väggen totalt och hade det inte varit för min bästa vän som jag även hade känslor för så hade jag inte levt idag för jag hade bestämt mig, jag ville inte leva mer, jag klarade inte av att leva mer. Jag har aldrig upplevt en sådan ångest någonsin och jag såg verkligen ingen annan väg ut. Fegt, ja kanske men jag tänkte inte klart jag ville bara bort från den fruktansvärda smärtan. Men han övertalade mig att fortsätta kämpa och visade mig hur mycket jag betydde för honom, dagen efter gjorde jag det enda jag kunde göra, jag flyttade ifrån min sambo och mitt barn.
 
Jag förstår att de flesta säkert ser det som att jag bara drog för att jag träffat en annan, men så är det faktiskt inte. Först och främst flydde jag för att överleva.
Marcus och jag är bra vänner även om jag naturligtvis vet att jag gjort honom väldigt illa, något jag verkligen inte ville göra. Han tar hand om vår lilla Molly och är en fantastisk pappa.
 
Det finns säkert också en del som tror och anser att jag självmant lämnat mitt barn men egentligen önskar jag inget hellre än att kunna ta hand om henne. Hon är så fantastiskt fin och jag älskar henne, men just nu är jag inte kapabel att ta hand om henne och hon har det så bra hos sin pappa.
Men jag går i terapi, träffar läkare och medicinerar, jag gör allt jag kan för att må bättre. Livet börjar sakta men säkert se ljusare ut och jag lever numer tillsammans med en ny man som är helt fantiastisk på alla sätt och vis.  Ibland måste man följa sitt hjärta och det sa till mig att det är honom jag vill dela mitt liv tillsammans med!
 
Jag är så oerhört tacksam för de som hjälper mig och stöttar mig längs vägen speciellt Gabriel, mamma, pappa och Marcus, tack <3
 
Det är när något sådant här händer som man verkligen förstår vilka ens riktiga vänner är, de som inte dömer utan gläds åt framstegen och jag vet vilka ni är :)

Kommentarer
Postat av: Charlotte

Åhhh va bra skrivet!! Ni är så fina ihop och det är fantastiskt roligt att ha er som grannar! Jag visste inte att du med hade en blogg, ska genast lägga den till favoriterna!

2012-10-17 @ 22:15:29
URL: http://hemmahosfyrklovern.blogg.se
Postat av: marlene

Underbara fina caroline!

Du har enligt mig handlat helt rätt. Visst inte kul att göra nån
ledsen men du har helt och hållet tänkt på dig och molly!

Om du inte gjort som du gjorde hade vi kanske förlorat en underbar vän, familjemedlem, molly hade dessutom förlorat den viktigaste personen i sitt liv, ja, förutom sin pappa som är lika viktig...

Du visar med din handling att du älskar din dotter, familj plus alla andra. Så ja, du har handlat HELT rätt!!!

Massa kramar till bästa dig

2012-10-17 @ 22:17:47
Postat av: Matilda

Du är modig min fina vän!

2012-10-17 @ 22:22:44
Postat av: Kajsa

Man ska följa sitt hjärta, helt klart. Har jag själv gjort och det är jag glad för idag. Kul att du värdesätter Mollys pappa som gör ett fantastiskt jobb. Jag hoppas du mår bättre så att du också får ta mer del av lilla underbara Molly :) Kram

2012-10-17 @ 23:08:49
Postat av: Ewa

Min älskade dotter!
Bara du vet vad du gått och går igenom. Ingen av oss som inte varit med om det samma kan eller ska yttra oss. Vi kan aldrig!!! förstå, men vi kan vara förstående och försöka stötta dig. Så bry dig inte om vassa kommentarer! Du är stark, faktiskt en av de starkaste personer jag vet.
Jag vet också vad det innebär att lyssna på sitt hjärta och jag är övertygad om att du gjort rätt! Naturligtvis kunde allt varit lättare men nu är det som det är och det tycker jag att vi andra ska acceptera!Molly, denna underbara lilla människa, mår bra och det är faktiskt det viktigaste just nu.
Du får proffshjälp, vi stöttar dig så mkt vi kan och så har du Gabriel!!! Var rädd om honom!
Kramar

2012-10-18 @ 14:26:00
Postat av: Sandra

Caroline. <3. Allt kommer bli bättre, och ibland sker det saker som man inte tror. Livet är fullt av överraskningar. Kraam Ulliz

2012-10-20 @ 07:44:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0