En dag i verkligheten
Jag ligger i sängen och tittar på det lilla miraklet jämte mig. Hon är inte så liten längre. En egen människa med en egen personlighet och tonvis med egen vilja!
❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
Tårarna rinner stilla ner för mina kinder och jag ber till högre makter att de ska skona henne från all ondska och smärta som finns i världen .
För henne kämpar jag, för henne stiger jag upp på morgonen och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Men ingenting känns meningsfullt och ingenting är roligt. Jag är så omotiverad till livet, till allt!
För två veckor sedan var jag redo att ge upp men på något konstigt sätt så ligger jag ändå här nu. Hemmet är städat, tvätten tvättad, hästen fixad och maten inhandlad och uppäten. Man klarar fan så mycket mer än vad man tror, även om stormen långt ifrån har bedarrat än.
❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
👊👊👊👊👊👊
Jag blir så arg! Att en del bara inte kan knipa igen sitt matintag liksom....
Fast det är klart, blir man glad över andra människors olycka så måste man ju strö ännu mer salt i såren.....
Jag försöker intala mig själv att ta det lugnt och andas istället för att brusa upp för mycket och skriva mindre vackra ord.
201501någonting
Ja vad ska man skriva? Livet går sin gång. Molly har feber och en stor bula i pannan, jag försöker träna så mkt jag bara kan och förtränga jobbiga saker. Jag försöker också dra ner på rökningen och inte röka typ 15 cigg per dag.....
Jag retar mig fortfarande något oerhört på människor som sitter på så förbannat mycket åsikter som de inte har en aaaaning om. En vacker dag ska de dock få veta sanningen och då kommer ett stort leende att sprida sig på mina läppar 😎
Men fram tills dess ska de få gå omkring i sin fantasivärld intet ont anandes. Det kallas karma mina vänner!
Pain
Det gör ont, så in i helvete ont!
Och någonstans i Sverige sitter någon och är så nöjd och det gör mig ännu mer förstörd. Frågan är om jag någonsin blir hel igen.
Jag tränar och röker det är det livet går ut på just nu.
FML!
🔜
👍👍👍
Bullshit
Jag tror att jag inom en snar framtid kommer stänga ner den här bloggen.
Jag känner alltför mycket frustration och ångest inför mycket av innehållet.
Jag tänker inte gå in på detaljer om vad som händer i mitt liv just nu men det är ett helvete.
Mest besviken är jag på människor runt omkring med sitt jävla skitsnack om att de finns där och de bryr sig osv... För inte fan ser jag något av det nu?! Telefonen är jävligt tyst om man säger så..
Dessutom tycker jag att det är patetiskt att tro en massa saker om någon man knappt känner.
Speciellt när man själv är orsaken till mycket! Strutsmentalitet deluxe!
Nu ska jag sova jämte det finaste jag har 💕
Broken
Jag har inget att säga för tillfället. Jag kämpar för att ens orka andas.
Vill jag andas? Jag vet inte längre..
